Eskilstunaknivar går till sjöss

Sjömanskniven tillverkades med en märlspik, ett blad och en öggla så kniven kunde fästas med ett snöre till bältet. På segelfartygens tid behövdes en märlspik för flera sjömansarbeten, framförallt på segelfartyg, till exempel vid splitsning av wire och öppnandet och låsandet av schacklar ombord samt för reparbeten. Ett vasst blad för att kunna kapa trossar. Enligt en skröna ska den tvära spetsen ha kommit till för att motverka skador i besättningen vid fyllslagsmål. Slutligen kan var och en förstå det nödvändiga i att kniven fästes med ett snöre till bältet för att inte åka överbord om den skulle råka glida ur fickan när stormens vågor gick höga. C. O. Ryd som hade ett brett sortiment när det gäller fickknivar har tillverkat kniven på bild nedan.

Sjömanskniv tillverkad av C. O. Ryd. Horn i skaftet. Längd: 12 cm. Vikt: 180 gr.

Denna typ av sjömanskniv är förbunden med segelfartygens tid. Sjömansknivar togs inte helt ur bruk när segelfartygen ersattes av ångbåtar men sjömanskniven misste sin givna plats som den sjömannens ständige följeslagare vilket den haft under segelfartygens tid; då tillgången till en sjömanskniv kunde vara livsavgörande i de situationer som uppstod när vindarna grep tag i besättningen bland master, rep, schacklar, taljor och segel. Nedan en bild på ”G. D. Kennedy” för fulla segel. G. D. Kennedy var en tremastad fullriggare som tjänade som skolskepp 1915-1934 och därefter från 1949 som vandrarhem vid Skeppsholmen i Stockholm – nu under namnet HMS af Chapman.

”G D Kennedy” på kryss för fulla segel i Öresund utanför Helsingborg. Målning av Jacob Hägg. Bild ur John Murrays förträffliga bok: G. D. Kennedy.

Nedan ännu ett vackert skolskepp, HMS Jarramas vars konstruktionsritning är undertecknad av Hugo Lilliehöök. Jarramas sjösattes år 1900 som skolskepp för svenska flottan. Hon övertogs av Karlskrona Stad 1950 och ligger numera förtöjd vid Marinmuseum i Karlskrona.

HMS Jarramas. Konstruktionsritningen är undertecknad av Hugo Lilliehöök. Sjöhistoriska museet – fotograf okänd. Kustflottans pressdetalj.

I början av 1890-talet började konkurensen från ångbåtarna bli allt mer kännbar och många av segelfartygen lades upp på land. En redare som dock höll ut i det längsta var G. D. Kennedy i Göteborg, som höll fast vid segelfartygen även om vinsten till slut nästan helt uteblev. George Douglas Kennedy, som var född 24 maj 1850 i Göteborg och gick ur tiden 31 oktober 1916, var av skotsk härkomst. Hans farfar affärsmannen Thomas Kennedy hade flyttat till Sverige på 1790-talet. Familjerna Kennedy och Taube kännde varandra. G. D. Kennedy finns med i en strof ur inledningen till Evert Taubes Eldare på värmen: ”Ja, Axel Johnson var det och G.D. Kennedy, och Wilhelm Lundgren ner i Göteborg, Dan Broström och hans far och ett annat rederi, som om vår linjesjöfart drog försorg.” 

GD Kennedy på den tid han var bankordförande; målat för Göteborgs Handelsbank av Bernhard eller Emil Österman. Målningen ägs av SEB. Bild ur John Murrays förträffliga bok: G. D. Kennedy.

Gamle G. D. Kennedy, redaren, affärsmannen och bankordföranden var bekant med Hugo Lilliehöök.

Hugo Lilliehöök; ingenjör/marindirektör/riksdagsman. Ur Svenskt Biografiskt Lexikon.

Hugo Lilliehöök var ingenjör/marindirektör/riksdagsman. De båda herrarna hade delvis gemensamma intressen i sjöfarten. G. D. Kennedy beställde en kniv från Eskilstuna till vännen Hugo Lilliehöök. Kniven har lite formen av ett köttben – kanske var det meningen.

Man får anta att knivfabrikör Anders Karlsson och den namnkunnige etsaren Bernhard Beskow var förtjusta över denna beställning; Beskow lät sätta sitt namn på gravyren, och se där en datering från 1905. Till höger ätten Lilliehööks vapensköld.

Läs gärna mer om G. D. Kennedy i John Murrays förträffliga bok G. D. Kennedy, 208 sidor, på bifogad LÄNK.

Fler knivbilder – Till sjöss LÄNK.

⚔️