Hedengran & Son

 

I vissa släkter har hantverket förts vidare från en generation till nästa. Släkten Hedengran i Eskilstuna är en sådan släkt. Från den i Eskilstuna verksamme urmakaren Fredrik Alexander Hedengran d.ä. (1783-1828), son till kopparslagsmästaren Karl Peter Hedengran, finns i dag 6 kända ur bevarade, ett av dem är numrerat 345. Urmarkarsonen F. A. Hedengran kom att ägna sig åt damaschering på stål samt från 1833 egen tillverkning av penn- och fickknivar. I början av 1870-talet ändrades stäpeln till Hedengran & Son när sonen Donatus kom in i verksamheten. Med tiden skulle tillverkningen av penn- och fickknivar anta betydande omfattning, i toppmoderna lokaler – se bild längre ned. Först bilder på några av de knivar och andra ting som kan ses som typiska för Hedengrans tillverkning där kvalité, design och teknik alltid var i framkant. Mer etsningar HÄRKommer att lägga till ett par foton av pärlemorknivar när solen återvänt till våra breddgrader.

Törnblom & Hedengrans fabrik, centrum.EM_2735

Törnblom & Hedengrans fabrik, centrum.
Foto: Eskilstuna stadsmuseum.

År 1899 övertas rörelsen av grundläggarens sonson Gustaf Alexander Hedengran (1878-1953). År1900 bildades Törnblom och Hedengrans Fabriksaktiebolag genom en sammanslagning av Hedengran & Sons fickknivfabrik, Klas Törnbloms rakknivsfabrik, Emil Olssons ståletsningsatelier och dr Carl Söllschers specialverktyg. Efter bolagets tillkomst samlades all verksamhet i de lokaler som innehades av Hedengran & Son. Respektive bolags väl inarbetade varumärke och stämpel skulle dock komma att bevaras även efter sammanslagningen. I en beskrivning av fabriken från 1902 så kan man läsa att nedre planet inrymde kontorslokaler, syningsrum och lagerrum. Vidare fanns på nedre plan ett maskinrum utrustat med en Munktells liggande compound ångmaskin om 50 hkr, vilken gav drivkraft till de olika avdelningarnas maskiner.  Maskinrummet hyste även en Söderbloms liggande ångmaskin om 18 hkr, den försörjde en Magnets dynamo för belysningen. Naturligtvis låg också smedjan på nedre planet. Smedjan var utrustad med ång- och fjäderhammare, 8 smideshärdar samt ett antal maskiner. Här utsmiddes bladen till fick- och rakknivar. I anslutning till smedjan låg sliphuset. På andra våningen fanns smärgelrum för fickknivar, borrar, skruvmejslar och telegrafverktyg m.m. På våningen ovanför kontorslokalen inrymdes hopsättarverkstaden där fickknivar och rakknivar sattes samman. På tredje våningen, i en lokal ovanför hopsättarverkstaden, ska det enligt uppgift ha funnits en avdelning för tillverkning av billigare knivar vilka försågs med ett särskilt märke. (Vad var det för stämpel som användes på de knivar som inte fick stämplas med Hedengran & Son?) En broövergång sammanband fabriksbyggnaden med en nyuppförd byggnad i vilken etsningsateljerna fanns i stora och ljusa rum. Till fabriken hörde även ett corp de logis som tjänade som tjänstebostad för bolagets disponent.  

Emil Olsson lämnade företaget 1907 för att starta egen verksamhet.

Första världskriget satte hinder i vägen för den livsviktiga exporten. 1916 rekonstruerades företaget och det nya bolaget Fabriks AB Klas Törnblom tar över.

På platsen där fabriken låg, i hörnet av Nybrogatan och Hamngatan, ligger i dag Eskilstuna Stadshotell.

Källa: Svenska Industriella verk & anläggningar, Törnblom & Hedengrans Fabriksaktiebolag, 1902.

⚔️